Så nu sitter vi på Max och väntar på att min rygga ska komma med nästa plan

Föresten har det vart sjukt dåligt med sömn de senaste dygnet, drygt 2 timmar..

Men vi fastnade redan i immigrationen. Då kvinnan frågande var vi skulle bo och vi stolt förklarade att vi skulle sova på flygplatsen..men ikke sa Micke.

Flygplatsen skulle tydligen stänga för natten. Mia fråga efter ett hotel ecomomico, kvinnan bakom disken vad är ecomomico för er? Mia svara. Typ 10 $ 

Alla började skratta åt oss speciellt när Mia tillade "no tenemos mucho dinero" vi har inte mycke pengar översatt.

Nu började vakterna bli lite oroliga å ja sa till Mia så kan du ju inte säga..

Men vi promenerade ut och vakterna efter oss, frågade runt lite hittade ET nogulunda billigt hotell 55$. Satte oss i en taxi, blev dödslurade på taxin rena rama rånet, men va fan vi kom ju fram till hotellet.

Riktigt nice hotell..:)  och nu beger vi oss tillbaks till flygplatsen..

 // ciao 

På väg hem.. 39 timmar innan Arlanda 

17 av dom kommer spenderas på golvet på 

Tegucigalpas flygplats..

// två redan slitna krigare

Ska ju snart lämna värmen,solen och Mia.. Men fan va kul vi har haft ihop dessa 5,5 månader..

I morgon är nog sista dagen på stranden och satan va vi ska njuta av att bada i ett VARMT hav.:)

//lisa

Vi har till vår stora fasa upptäckt att vi inte kommer kunna ta oss med flyg ut till Utila i Honduras. I och med denna upptäckt så har jag och Mia bestämt oss för att stanna här...tills vi FYGER san jose - Teguscgalpa :) detta betyder sol och bad i ytterligare en vecka och sen blir det shopping i san jose...

Efter att Johanna drog så tog vi oss ner till puerto viejo, för att köra en vecka eller nått där.. Men vi stötte på problem för det första så regnade det och sen så var det svårt att få ett nice boende.

Det slutade med att vi bodde i en hydda på en camping..:)

//lisa 

Men för oss är det rena mardrömmen.. Eller de kanske är att överdriva ganska mycke.;) men det gör allt så mycke svårare och krångligare. 

Kan bli svårt att hitta boende och förflytta sig.. Men men vem vet vad vi tjejor hittar på..;)

Vi är iallafall påväg från vår vecka på little corn och big corn Island som ligger i karibiska havet utanför Nicaragia. Haft en oootroligt lugn vecka därute. Solat badat ätit gott och somnat tidigt. 2 öl och en drink var på en vecka räknar jag som rehab så nu e rehaben i full gång. Skönt:)) 

Från hängmattan på big corn

Sitter just nu på ett flygplan som ska ta mig tillbaks hem till verkligheten ,har 19 h och 20 min flygresa framför mig . Vilket ger mig mycket tid att försöka ta in dessa 4 månader men vet inte riktigt med ord hur jag ska beskriva hur jag känner just nu, är för mycket att ta in på en sådan "kort" tid känns ungefär som jag hunnit med en halv livstid under de ca 4 månader jag varit på resande fot. Kommer säkert vakna upp om någon vecka i Norge och inse hur lyckligt lottad jag faktiskt är. 😊

Ska faktiskt bli väldigt skönt att komma hem börja med rutiner igen ; jobba träna och äta riktigt mat !Ska bli spännande att se om man får på sig sina jeans. Det som ska bli mindre skönt är att ha på sig skor, finns ju inget bättre att gå runt barfota! Haha

Började faktiskt min resa hem redan igår då jag sa hejdå till tjejerna och de människor vi umgåtts med de senaste 2 veckorna för att ta flyget från bocas del torro till Panama city . Det var riktigt jobbigt att säga hejdå till lisa och Maria kändes hel konstigt att checka in själv ett dygn på ett hostel utan mina musketörer. Tårarna rann så fort vi sagt hejdå fast vi sa ju inte hejdå utan , vi ses !!!! Tänk att man kommer så närma varandra under en sådan här resa . Fast är ju inte så konstigt då man verkligen gör allting tillsammans går inte dölja något! ( inte ens hur ens skit ser ut. ) haha . 🙊 jag är iaf riktigt nöjd över mina rese kompanjoner och denna magiska resa. Ångrar absolut ingenting och vi kunde inte gjort någoting bättre ! Som Mia efter någon månad kom på : alla älskar oss ( alla älskar Mia * ) Den inställningen på denna resa har varit helt fantastisk ! Som sagt det blir ju alltid vad man gör det till och vi har gjort det till det bästa trots hunger , sömnlösa nätter , sjukdom , ( bakfylla ) skador , förseningar , kyla , hetta och krångliga långa resor mm mm .. Vi alla är fortfarande nästan hela och friska vi har bara nästan blivit rånade och det mest "läskiga" vi varit med om är nog när jag och lisa blev jagade av en narkoman som skrek att han skulle starta krig med oss eller när jag fick en tegelsten kastad på mig för det hade nog slutat illa om jag fått den i skallen.

Tänk alla underbara olika människor vi mött från världen över och alla ställen vi sett. Inget ställe är det andra likt och jag blir kär i nästa varje plats ( människa ) vi besökt och mött, tycker det har varit jobbigt lämna många gånger fast jag blir lika glad igen när vi anländer till de nya platserna. ( allt förutom potosi ! ) en kall högt liggande jäkla håla i Bolivia då ringde jag hem. Ingen av oss har riktigt längtat hem det jobbigaste för mig var nog på julafton att inte få kolla på kalleanka med mormor 95. Hade det bra jobbigt under semeltiden också då alla la ut frestande bilder på instagram Facebook osv ! Tror dock det vi längtat mest efter är nog våra toaletter, sängar och vår mammas mat. Men jag mena nu mera kan man ju äta, skita och sova vart som helst. Man blir inte särskilt kräsen som backpacker!

Tror jag aldrig haft så kul som på denna resa. Jag kommer att ha så fina , ROLIGA och akward minnen så tack för en grym jävla resa ! Ser fram emot att göra detta igen så vi säger väl hasta luego america del sur ( Colombia ) .

( PS. Förlåt för den uber dåliga uppdateringen det hände något när vi kom till Colombia , livet. Ds. )

( PS.2 brudar han en super sista månad njut av varje sekund nu när ni kan sporkla , snorkla och ha en lugn stund utan Moi ( weirdot ) ds. )

Kärlek från Ceci 💕.

Tja tja bloggen. Vi spenderade en dag i Cali på Zoo och såg massa Coola djur åt glass och hade det jätte kul! Tog en natt buss till medellin och är nu hör för att stanna 3 nätter . Vi bor bredvid ett stort supermarket så vi har lagat underbart god mat nu i 2 dagar . Finns även ett gym och dans studio på gatan bredvid så vi dansar salsa , gymmar och äter gott! Salsa lektionen varade i över 2 h med en jätte gullig instruktör ( ung kille ) så nu ska vi ut och testa våra färdigheter i nattlivet här i medellin. Idag så har vi även fått en guidad tur och inblick i Pablo escobars liv historia och hus . Mycket intressant ! Nu har vi tryckt tacos och ska ge varandra lite kärlek . Hoppas ni har fått kärlek idag om inte så får ni varma kramar ifrån Colombia ! KRAMAR

11 februari klockan 01.00 så tar jag Och Maria på oss ryggsäckarna och väcker äntligen den snuskiga men snälla gubben på hostelet. Vi ska nu bege oss ut i Quitos mörker med alla våra värdesaker för att ta en taxi till den södra busstationen som ska ta oss till tulcan. Efter en hel dags väntan och krångel då vi stött på våran första lilla "motgång" i Sydamerika att tvätteriet hade alla våra kläder då vi skulle krossa gränsen till Colombia så vi fick lov att skjuta upp allting har gjort oss väldigt irriterade men speciellt nervösa då vi haft flera timmar på oss att googla och läsa mer och mer om hur farligt det är att åka buss mellan Ecuador och Colombia då UD har rödmärkt det och råder alla turister att undvika det och ta flyget då gerillan styr i områdena kring gränsen osv osv. Maria som är ett nervrak ca 00.00 en timme innan vi ska lämna hostelet börjar t.o.m googla antal turister som blivit kidnappade och mördade de senaste åren gör oss inte lugnare. Kan säga att det var två inte så längre tuffa brudar som gick för att ta den timmes långa taxi resa vi räknat med , men det visades sig bara ta en kvart då det var mitt i natten och ingen trafik och rödljus regeln inte längre gällde för våran chaffis. Vilket betyder ändå mera väntetid i den mörka natten. Men som tur är så är stationen bemannad med bra säkerhet och t o m ett litet hak där vi beställer in kaffe för att kunna hålls oss vakna.
När klockan närmade sig gick vi ner. Ställer våran standard kontrollfråga - det är väll toalett på bussen ? Nej självklart hade gubbarna på dagen ljugit oss i ansiktet som vanligt. Ja ja självklart är de toalett på bussen säger dom... Eller inte!!! Nyss hällt i oss kaffe ska sitta nervösa på en buss 6 h. Vi kör, Mia tar första skiftet. Det guppar , spelas musik men värst av allt , bussen stannar varenda kilometer och plockar upp folk samt släpper av , precis det vi inte ville skulle ske. Vid 4 snåret ställer det sig 4 män bredvid oss och stirrar.. Sugna på nikeskorna vi hade på oss också....
Aja skiften flöt på sådär .. Ceci somnar djupt en stund och vaknar upp fett lack och känner sig skyldig å säger till mig - men va fan du kan väl också sova ?? Aja hon trycker munnen full med tuggummi och vaknar på riktigt , spärrar upp ögonen och låter mig sova. Men jag har svårt att sova nu för blåsan var överfull deluxe och nu hade jag fan kramp i magen .. Måste kissa!!!! Cecis blåsa är lika full och sista timmen va fan riktigt tung. När vi kom fram sprang vi av och in på närmsta toalett. De värsta när man håller sig sådär länge är att man har ont i magen även flera timmar efter, aj!
Vi tar en taxi till gränsen som går hur smidigt som helst. Vid gränsen stegar vi in på immigrationen, blir utstämplade och går över bron till Colombia. Det tar ca 5 minuter , löjligt smidigt. I Colombia blir vi instämplade utan problem och vi tar en taxi till Ipiala där bussen till Cali går efter 5 minuter. Nu är klockan 9 på morgonen och vi sätter oss lättade på bussen och pustar ut. Den jobbigaste delen är över och Ipiala -Cali resan görs på dagen vilket vi blivit informerade om att man ska göra. Nattetid är den ganska risky, mycket rånade bussar.
Väl till Cali kommer vi efter 12 timmar (inte 10 som de sa när vi köpte biljetterna) och vi hade redan bokat ett hostel så vi köper lite mat och går till en taxi. Chaufförerna är helt snurriga och vet inte var adressen är men till slut åker vi iväg med en kille ut i mörkret i Cali . Han hittar självklart inte och vi åker runt runt i säkert 30-40 minuter. Vid sådana tillfällen känner man sig rätt liten på jorden men vi märkte på honom att verkligen inte hittade och att han inte ville snurrar bort os ;) tillsluttttt kom vi fram till hostelet efter 22 och vi hade vart på resande fot 21 h cirka , de var en jäkla lättnad att stega in på hostelet och vi somnade ovaggat vill jag lova!

Tja! Ceci här ( mitt nya smeknam tydligen ) eller som man säger kärt barn har många namn : ceci, nino , retarded , dubbelknän, rastlösasaken ,colombanan , transvestiten ah ni fattar ..  Backpacker livet tär på en. Speciellt de senaste dagarna i ecuadors huvudstad då kroppen återigen ballar ur i magont och högfeber! Nog om mig tänkte bara hälsa att nu lämnar vi ecuador och vårat fruktansvärda hostel. 

Vi vor i gamla stan. Utanför hostelet står det kvinnor i varje gathörn. Unga som gamla, men framförallt tjocka, stora valkiga lår.. uusschh. Ni kan ju tänka er vad de gör. 

Vårat hostel är som ett centrum för dem. Det kommer u kvinnor ur alla rum, till receptionen och får en kondom insvept i toalettpapper. De hämtar sedan mannen i entrén och går in i rummen. Vi satt i lobbyn 30 min igår och det hann komma 7 kvinnor . Det värsta är att på samma ställe leker barn och hundvalpar ! Dessutom kollar alla på mig som om jag också är en ladyboy. det är med lättnad vi lämnar det vi kallat för vårat HEM de senaste dagarna! För nu drar vi vidare till underbara Colombia eller vi ska bara krossa den rödmärkta gränsen först ! håll tummarna . På återseende! 

Sist vi skrev var vi ju i Cusco!  Från cusco tog vi nattbussen till en plats som heter Huacachina. Det var en oas mitt ute i öknen! 

Där stannade vi längre än planerat då Ceci fick tolvans magsjuka och inte fick behålla någon vätska alls vilket ledde till uttorkning och sedan sjukhusbesök med drop.  Hon överlevde som tur var och fick knapra penicillin 10 dar! 

Medan Ceci sprang fram och tillbaka till toan roade vi resterande oss med att hänga vid hostelets pool och en eftermiddag drog vi på sandbuggy och sandboarding. Riktigt kul och buggyn gav en riktigt adrenalinkänsla då de kändes som en riktig berg och dalbana i sanddynerna. 

Sedan drog vi till paracas, en liten fiskeby vid kusten som vi tyckte sådär om. Där åkte även jag (Mia) på magsjuka så medan tjejerna åkte på båttur och fick se delfiner sjölejon och massa mer var de min tur att springa fram och tillbaka till toaletten. 

Efter Lima bar det av till MANCORA och LOKI där vi hade såå jävla roligt! Loki Hostel är ett galet ställe med massa fest, roliga aktiviteter , en stor pool och massa skönt folk. Att det tar 20 Sek att gå till havet och att det jobbade svenskar i baren som gav oss gratis alkohol gjorde inte saken sämre. Perfektion. 

Annat i Mancora är att vi surfade första gången vilket var ap kul. Jag blev påkörd av en tuctuc (aj) men överlevde med blåmärken och en stukad fot och vi fick uppleva en jordbävning. 

Vi fick en magisk frukost kring 13.30 iallafall så dagen började fint.


Sedan har vi varit så trötta så vi har napat varje eftermiddag och sovit många timmar per dygn. 

Tre blöta och kalla tjejer värmer fötterna vide brasan i köket..;) 

Cusco , Inca tral & Machu Picchu

Ut på jakt efter ett hostel, efter mycke om och men fick vi plats på ett. Men ingen säng för en kl 13. Så vi satt i kylan med BRA internet för första gången sen Argentina (så löjligt lycklig man kan bli av fungerande nät) 

Men sen slog hungern i klockan var 7 och vi gick ut för att inspektera vad som fanns att erbjuda i frukost väg. Det mesta var stängt, så vi drog in på ett lyxhotell som hade frulle buffé. Sen var det bara att vräka...:) mätta och nöjda rullade vi därifrån.

Nästa måltid..tjejerna vart hungriga igen vid 1 dom drog iväg till supermarcadot som ligger väggi vägg. Jag (lisa) sitter och snackar i telen helt ovetande om vad som sker i köket bakom mig. Men helt plötsligt skriker dom..mat lisa! Så jag säger till den jag pratar med ringer upp om 15.. 

Oj vilken pasta salad dom har gjort.. Smaskens typ det bästa på länge. Det tar oss mindre än 10 min att vräka i oss maten  som bestod av.

1,5 påse pasta skruvar

2 tomater

1tonfiskburk

1gruka

1 lök

1 mögelost

 Och en stor påöste med stark sås

Men när maten är slut säger tjejerna..jag skulle kunna äta lika mycket till! Och jag kontrar med varför tog ni inte all pasta.. Svaret blir då att de trodde att det skulle blivit för mycke:)

Jag återupptar mitt tele samtal men efter en stund så säger tjejerna att dom är hungrig.. Så tillbaks till supermarcadot för lite mackor med mögelost tomat och chips.

Och mat det fick vi i massor..

Vi började skämta om att be om en doggy bag.. Och tro det eller ej men det var så kvällen slutade. Tre extremt mätta tjejer staplade hem i säng med en doggy bag i handen. Men det bästa utav allt är att vi planerade påsen under sägen pga ingen kylskåp. Så i dag blir det tacos till lunch...

Detta är gårdagen för oss...:)

Men sist vi skrev var vi i la paz och vi checkade av en till grej på vår måste göra lista : Death road.

 (Skriver mer om det i ett annat inlägg då våra bilder finns på cd skivor och då vi befinner oss på andra sidan jorden inte är jättelätt att finna en dator som tar emot skivor, vi försökte en gång och då fick vi ut skivan med hjälp av en kniv då datorn inte pallade)

Checkade in på vårt hitintills billigaste hostel som jag (Mia) prutade ner till 19(!!) kronor. Har kommit in i bra prut mode nu så när tjejerna ska handla kastar dom fram mig så dealar jag bra pris! 

En dag var vi på utflykt till isla del sol en ö i titicacasjön. Ciccis favoritdag hitintills , eller? Cicci vart extremt höjdsjuk dagen till ära och då vi skulle gå 4 timmar tidvis uppför var bygget rätt segt för att säga så. När alla locals köpt varsitt biljetthäfte och tog betalt för att gå på marken var inte humöret på topp heller. Vid en biljettstation stegade alla förbi och sket i den skrikande bolivianen.  Nja bättre dagar har vi haft men vi fick en fin båtresa tillbaka på eftermiddagen iallafall. 

Alla började as flabba när denna lilla kille kom springandes men två långa pinnar i djungel kläder..Cicci pekar och säger va fan är det där...

En man vi har träffa några gånger på resan kommer fram till oss när vi sitter och äter fulle på nyårsdagen. Han frågar Mia va fan gjorde du i går. Sniffade lite med näsan och sa tog du några droger i går eller. Mia svarade nej.. Hon tog snabbt på sig brillorna för ögonen gick i kors..

Feliz navidad!!!!!!! Klockan är nu 15.56 här . Jag sitter i den julpyntade trappan på vårat otroligt billiga hostel 39 kr och tjejerns skypar med sina nära och kära, vilket jag redan haft glädjen att göra . Såklart att man längtar hem en dag som denna ,det är ju just denna dagen man vill spendera med familjen Men Som tur är så har vi våran egen lilla familj här borta och vi vet att vi har många julaftons dagar kvar att fira. Bara att denna är lite annorlunda än vanligt. Denna julafton är det ca 15 grader solen skiner och vi befinner oss på 3800 möh. Vi har ätit god lunch för 8 kr och ska snart ut på jakt efter ett "supermercado" stor mat affär för att försöka laga lite julmat. Vi har även blivit lovade att låna hostelets kök dagen i ära.  Nu är vi alla glada och fulla med energi igen efter varma hälsningar från våra familjer och vänner. Vi saknar er och önskar er en riktig god jul !

 kram från Maria lisa och cecilia ! 

I potosi så fick super hjälp av våran snälla receptionist . Han fixa så att vi inte behövde lyfta ett finger för att komma iväg på 3 dagars utflykt i öknen innan julafton ( då vi egentligen var ute en dag försent för att inte hinna hem till doppardagen). När vi kom fram till uyuni så blev vi upphämtade med jeep tillsammans med två argentinska killar Och åkte ut i öknen.  Guiden / chafören och killarna invåran grupp kunde självklart ingen engelska. Första stoppet och även ett av de finaste var en glittrande vit saltöknen . Det finns inte ord att beskriva hur underbart vackert naturen var så vi visar i bilder istället !

under dessa 3 dagar fick vi super god mat och sov i barack liknande byggnader gjorda av salt. Sängarna var t o m  av salt. eftersom vi befann oss på ca 4500 möh så blev allting mycket ansträngande och kallt speciellt på nätterna. vi blev andfådda av att vända oss i sängarna och en natt var det en argentinsk tjej som flippade totalt pga höjden vilket var läskigt. men nu är vi framme i huvudstaden la paz som "bara" ligger på 3800 möh så nu mår vi alla lite bättre. Speciellt efter en varm dusch ( första på flera dagar ) och god lunch.   nu blev det nästan bara bilder på mig cicci eftersom bilderna är tagna med min mobil kamera . Vi har ändå finare bilder på tjejernas kameror. Men de skypar så ni får nöja er med dessa så länge. Solen skiner i la paz och vi ska snart bege oss ut på stan på jakt efter julmat / tapas . ❤️Peace and love