Sjalu...

Sitter just nu på ett flygplan som ska ta mig tillbaks hem till verkligheten ,har 19 h och 20 min flygresa framför mig . Vilket ger mig mycket tid att försöka ta in dessa 4 månader men vet inte riktigt med ord hur jag ska beskriva hur jag känner just nu, är för mycket att ta in på en sådan "kort" tid känns ungefär som jag hunnit med en halv livstid under de ca 4 månader jag varit på resande fot. Kommer säkert vakna upp om någon vecka i Norge och inse hur lyckligt lottad jag faktiskt är. 😊

Ska faktiskt bli väldigt skönt att komma hem börja med rutiner igen ; jobba träna och äta riktigt mat !Ska bli spännande att se om man får på sig sina jeans. Det som ska bli mindre skönt är att ha på sig skor, finns ju inget bättre att gå runt barfota! Haha

Började faktiskt min resa hem redan igår då jag sa hejdå till tjejerna och de människor vi umgåtts med de senaste 2 veckorna för att ta flyget från bocas del torro till Panama city . Det var riktigt jobbigt att säga hejdå till lisa och Maria kändes hel konstigt att checka in själv ett dygn på ett hostel utan mina musketörer. Tårarna rann så fort vi sagt hejdå fast vi sa ju inte hejdå utan , vi ses !!!! Tänk att man kommer så närma varandra under en sådan här resa . Fast är ju inte så konstigt då man verkligen gör allting tillsammans går inte dölja något! ( inte ens hur ens skit ser ut. ) haha . 🙊 jag är iaf riktigt nöjd över mina rese kompanjoner och denna magiska resa. Ångrar absolut ingenting och vi kunde inte gjort någoting bättre ! Som Mia efter någon månad kom på : alla älskar oss ( alla älskar Mia * ) Den inställningen på denna resa har varit helt fantastisk ! Som sagt det blir ju alltid vad man gör det till och vi har gjort det till det bästa trots hunger , sömnlösa nätter , sjukdom , ( bakfylla ) skador , förseningar , kyla , hetta och krångliga långa resor mm mm .. Vi alla är fortfarande nästan hela och friska vi har bara nästan blivit rånade och det mest "läskiga" vi varit med om är nog när jag och lisa blev jagade av en narkoman som skrek att han skulle starta krig med oss eller när jag fick en tegelsten kastad på mig för det hade nog slutat illa om jag fått den i skallen.

Tänk alla underbara olika människor vi mött från världen över och alla ställen vi sett. Inget ställe är det andra likt och jag blir kär i nästa varje plats ( människa ) vi besökt och mött, tycker det har varit jobbigt lämna många gånger fast jag blir lika glad igen när vi anländer till de nya platserna. ( allt förutom potosi ! ) en kall högt liggande jäkla håla i Bolivia då ringde jag hem. Ingen av oss har riktigt längtat hem det jobbigaste för mig var nog på julafton att inte få kolla på kalleanka med mormor 95. Hade det bra jobbigt under semeltiden också då alla la ut frestande bilder på instagram Facebook osv ! Tror dock det vi längtat mest efter är nog våra toaletter, sängar och vår mammas mat. Men jag mena nu mera kan man ju äta, skita och sova vart som helst. Man blir inte särskilt kräsen som backpacker!

Tror jag aldrig haft så kul som på denna resa. Jag kommer att ha så fina , ROLIGA och akward minnen så tack för en grym jävla resa ! Ser fram emot att göra detta igen så vi säger väl hasta luego america del sur ( Colombia ) .

( PS. Förlåt för den uber dåliga uppdateringen det hände något när vi kom till Colombia , livet. Ds. )

( PS.2 brudar han en super sista månad njut av varje sekund nu när ni kan sporkla , snorkla och ha en lugn stund utan Moi ( weirdot ) ds. )

Kärlek från Ceci 💕.